Vad betyder hbtqi?

Begreppsordlista

Asexuell
Asexuell kan användas av och för som identifierar sig med begreppet på olika sätt. Vanligast är att asexuell används för att beskriva en person som aldrig eller under en period inte känner sexuell attraktion, inte har någon sexlust eller inte önskar inkludera andra fysiskt i sin sexuella praktik. Det kan också användas som ett paraplybegrepp och då inbegripa exempel som ”demisexuell” – att bara känna sexuell attraktion till en annan person efter att ett djupt emotionellt band har uppstått, eller ”autosexuell” – att bara vilja ha sex med sig själv. Begreppet används olika av olika personer.

BDSM
En förkortning som inkluderar flera sexuella uttryck: bondage & disciplin (B&D), dominans och underkastelse (Domination and submission, D&S) samt sadism och masochism (S&M). BDSM är en sexuell praktik, identitet och/eller preferens där utövarna har ett ömsesidigt erotiskt maktutbyte, ofta i form av dominans och underkastelse. Ibland ingår tillfogande av frivillig smärta som en del av det sexuella mötet. För vissa är det en sexuell läggning även om det inte i lagens mening räknas som en sådan.

Bigender
Den som är bigender har två könsidentiteter, antingen samtidigt eller växlande. Det kan vara te.x kille och tjej, tjej och icke-binär eller kille och icke-binär.

Bisexuell
En person som har förmågan att bli kär i eller attraherad av människor oavsett kön kan kalla sig bisexuell. Bi betyder två och vissa föredrar därför andra begrepp, som exempelvis ”pansexuell”, för att signalera att de ser sin sexuella läggning bortom tvåkönsnormen.

Bög
En person som oftast identifierar sig som kille/man och har förmågan att bli kär i och/eller attraherad av killar/män. 

Cisperson
En person som identifierar sig med det vid födseln tilldelade könet. Cis är latin för ”på samma sida”.

Cisnormativitet
Antagandet att alla människor identifierar sig som det kön som har tillskrivits dem vid födseln och lever efter det könets sociala normer (kvinnligt/manligt).

Crossdresser
Har kommit att allt oftare ersätta begreppet transvestit. Att crossdress är att, ibland eller ofta, ha ett annat könsuttryck än det som förväntas av ens juridiska kön. Det kan handla om kläder, smink, hår, kroppsspråk, röstläge eller andra attribut. Tidigare benämnt transvestit.

Dragking/dragqueen
Drag eller att draga innebär att man leker med könsuttryck, ofta genom att överdriva maskulina (dragking) eller typiskt feminina uttryck (dragqueen). Man kan också blanda olika könsuttryck när man dragar, även känt som cross drag. Drag är inte samma sak som att vara transperson, utan handlar ofta om konst, aktivism eller underhållning.

Dyadisk
Personer som inte är intersex kan kallas dyadisk. Ordet beskriver normen.

Flata
En person som oftast identifierar sig som tjej/kvinna och som har förmågan att bli kär i och/eller attraherad av andra tjejer/kvinnor. Används ofta synonymt med lesbisk.

FTM/MTF
Förkortning för engelskans Female to Male = kvinna till man och Male to Female = man till kvinna. Ett sätt att beskriva den transition som en del transpersoner genomgår eller genomgått för att alla olika delar av könet (juridiskt, biologiskt och könsuttryck) ska bekräfta personens könsidentitet.

Funktionsmaktsordningen
En struktur som värderar människor utifrån deras funktionsförmåga. Ju högre funktionsförmåga, eller funktionalitet, en person har desto högre status och mer makt får personen, medan personer som har olika funktionsnedsättningar utestängs eller osynliggörs. Funktionsmaktordningen gör att vissa typer av kroppar och funktionsnedsättningar kategoriseras som avvikande, då normen är en fullt fungerande kropp. I verkligheten har alla kroppar varierande former av funktionalitet. Därför pratar man ibland om funktionsvariationer istället för funktionsnedsättningar. En kropps funktionalitet kan också variera under en livstid.

För att skjuta fokus från den som bryter mot normen till att kritisera den exkluderande strukturen pratar man ofta om tillgänglighet. Att prata om tillgänglighet istället för funktionshinder gör att det blir lättare att synliggöra vilka problem som finns i en viss miljö som hindrar personer från att vistas där eller delta aktivt, snarare än att se det som att problemet finns hos individer.

Funktionsnedsättning
En nedsatt funktionsförmåga i relation till vad som uppfattas som normen. Det kan handla om psykisk, kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

Gay
En person som blir kär i och/eller attraherad av någon av samma kön. En synonym till detta är homosexuell. Visa använder ordet för att enbart beskriva homosexuella män.

Genderfluid
En person vars könsidentitet varierar över tid.

Genderqueer (GQ)
En person som identifierar sig som mellan eller bortom könskategorierna kvinna och man kan kalla sig genderqueer. Genderqueer kan användas synonymt med ickebinär.

Hbtqi
Ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter samt intersex-personer. H:et och b:et handlar om sexuell läggning, alltså vem man har förmågan att bli kär i eller attraherad av. T:et handlar om hur man definierar och uttrycker sitt kön. Queer kan röra både sexuell läggning, könsidentitet, relationer och sexuell praktik men kan också vara ett uttryck för ett kritiskt förhållningssätt till rådande normer. I:et handlar om att kroppen bryter mot normer kring kön. Första gången som förkortningen hbt förkom i tryck var i RFSL:s tidning KomUt år 2000. Syftet var att bredda tidigare använda uttryck som homo, bög och gay.

Hen/den
Könsneutrala pronomen som främst används om personer som varken identifierar sig som kvinnor eller män utan till exempel är intergender, genderqueer, icke-binära. Hen och den används också i situationer då en persons könstillhörighet är okänd.

Heteronormativitet
Det system av normer som påverkar vår förståelse av kön och sexualitet. Enligt heteronormen är människor antingen tjej/kvinna eller kille/man och ingenting annat. Tjejer/kvinnor förväntas vara feminina och killar/män förväntas vara maskulina. Alla förväntas vara heterosexuella. Alla påverkas av normerna, oavsett om man följer dem eller inte. Att följa eller passera inom normen ger ekonomiska, politiska och sociala fördelar. Att bryta mot heteronormen kan resultera i bestraffning i form av allt från tystnad till våld. (Se även tvåkönsnormen)

Heterosexuell
En person som har förmågan att bli kär i och/eller attraherad av någon av ett annat kön än det egna.

Homofobi
En ideologi, uppfattning eller värdering som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller homo- och bisexuella. Homofobin överlappar ofta med transfobin.

Homosexuell
En person som har förmågan att bli kär i och/eller attraherad av någon av samma kön.

Ickebinär
En person som identifierar sig som mellan, bortom eller med båda könskategorierna kvinna/man kan kalla sig ickebinär. Ibland används ickebinär som ett paraplybegrepp för olika könsidentiteter som inte följer tvåkönsnormen, till exempel intergender eller genderqueer. Ickebinär betyder inte samma sak för alla som definierar sig som det. En del känner sig som både tjej och kille. Andra känner att de befinner sig mellan de kategorierna. Många ickebinära identifierar sig inte med något kön alls. En del ickebinära vill förändra kroppen med hormoner och/eller kirurgi.

Intersektionalitet
Ett perspektiv som används för att studera hur olika maktordningar hänger ihop med varandra och hur olika identiteter skapas som resultat av exempelvis religiositet, kön, sexualitet, klass och ålder. Hur de olika aspekterna hänger samman ser olika ut beroende på person, grupp och sammanhang.

Intersex/intersexvariation
Ett antal olika tillstånd och diagnoser samlas under detta begrepp. Kortfattat en person med ett medfött tillstånd i vilket könskromosomerna, könskörtlarna (testiklar eller äggstockar) eller könsorganens utveckling är atypisk. ”Inter” betyder ”mellan” på latin och ”sexus” betyder ”kön”. Intersexuell betyder således ”mellan könen”. Det går att vara intersex och man, kvinna eller något annat. Intersex säger inte någonting om en persons sexuella läggning. En person som inte är intersex kallas för dyadisk.

Kön
Begreppet kön är ett system som i de flesta sammanhang används för att särskilja människor genom att dela in dem i grupperna kvinnor och män. Kön är dock mycket mer komplext än så. Kön kan brytas ned i fyra olika delar:

• Kropp. Definieras utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer. Kroppsligt finns det inte bara två tydligt avgränsade könskategorier utan en mängd variationer.

• Juridiskt kön
. Det kön som står registrerat i folkbokföringen, i pass eller legitimation. Juridiskt kön framgår i Sverige också av näst sista siffran i personnumret. Alla barn som föds i Sverige tilldelas ett av två juridiska kön, baserat på deras biologiska kön.

• Könsidentitet
. En persons självupplevda kön, det vill säga det kön man känner dig som (kvinna, intergender, genderqueer, ickebinär, man, transperson osv). biologiska och juridiska könet behöver inte säga någonting om en persons könsidentitet.

• Könsuttryck
. Hur en person uttrycker sitt kön genom attribut som socialt förknippas med könstillhörighet, till exempel kläder, kroppsspråk, frisyr, socialt beteende, röst med mera. 

Könsbekräftande vård
Könsbekräftande vård är ett samlingsbegrepp för olika sätt att förändra kroppen så att den stämmer överens med könsidentiteten och för att minska könsdysfori. Det kan vara hormonbehandling, olika typer av kirurgi, hårborttagning eller röstträning. Många personer ändrar även juridiskt kön i samband med denna behandling. Benämndes tidigare som könsbyte eller könskorrigering. Vården ges till transkvinnor, fransmän och icke-binära. För att få rätt till könsbekräftande vård i Sverige behöver du ha en könsdysfori-diagnos.

Könsdysfori
Könsdysfori är en stark och ihållande känsla av att vara tilldelad fel kön, vilket orsakar psykiskt lidande och ofta en nedsatt förmåga att fungera i vardagen. Dysforin kan vara kroppslig och/eller social. Kroppslig könsdysfori kan innebära att vissa kroppsdelar eller en röst kan väcka starkt obehag eller ångest, eftersom det inte stämmer överens med ens könsidentitet. Social könsdysfori uppstår när andra inte behandlar en som det kön man är, tex använder fel pronomen. Även om många transpersoner upplever könsdysfori gör inte alla det. Könsbekräftande vård och behandling gör ofta att könsdysforin minskar.

Könseufori
Positiva känslor som hänger ihop med att man som transperson bli bekräftad i sin könsidentitet. Könseufori ser olika ut för olika personer. Vad som ger könseufori är individuellt, tex att kroppen speglar ens könsidentitet. Även att bli bekräftad av andra, tex med rätt namn eller pronomen, kan ge könseufori.

Lesbisk
En person som oftast identifierar sig som tjej eller kvinna och som har förmåga att bli kär i och/eller attraherad andra tjejer/kvinnor.

Monoamorös/Monogam
En person som har sexuella och/eller emotionella relationer med bara en person i taget kan kalla sig monoamorös eller monogam.

Normkritik
En pedagogisk metod för att skapa mer jämlikhet i samhället. Det handlar om att flytta fokus från individer och det som anses bryta mot normer till att titta på strukturer och ifrågasätta det som anses vara ”normalt”. När man arbetar normkritiskt brukar man gå igenom tre steg:

• Synliggöra och ifrågasätta normer
• Synliggöra fördelar för den som följer normen
• Granska egen position

Omvändelseförsök/omvändelseterapi
Omvändelseförsök eller omvändelseterapi är när någon genom tvång eller påtryckningar uppmanas att ändra sin sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det kan leda till såväl fysiska som psykiska skador, och FN har likställt det med tortyr.

Pansexuell
Förmågan att attraheras sexuellt av personer oavsett kön. 

Polyamorös/Polygam
Att ha sexuella och/eller emotionella relationer med fler än en person i taget. En person som väljer att ha sexuella och/eller emotionella relationer med fler än en i taget kan sägas vara polyamorös. Motsatsen till monoamorös/monogam.

Pronomen
Hon, han, hen och den – det en person vill bli kallad när någon pratar om den i tredje person (t ex hen är snäll, jag tycker om hen). Pronomen kan hänga ihop med en persons kön/könsidentitet, men behöver inte göra det. Det går inte att se på en person vilket pronomen den har. Hen och den används ibland också i situationer då en persons könstillhörighet är okänd. Rätt pronomen är ett sätt att bekräfta en persons kön/könsidentitet.

Queer
Ett begrepp som grundar sig i kritik mot idéer om normalitet i fråga om kön och sexualitet och hur vi placeras i olika kategorier som alla tar utgångspunkt i heterosexualitet och könsbinaritet som norm. Med andra ord ett ifrågasättande av dominerande idéer om hur människor ska leva i sexuella relationer och andra relationer, hur vi ska bilda familj, hur vi ska uttrycka kön osv.

Det finns queerteori inom den akademiska världen, queeraktivism med folk som vill organisera sig för att förändra rådande normer och strukturer, och personer som kallar sig själva queer. Att vara queer kan innebära en önskan att inte behöva definiera sitt kön eller sin sexuella läggning, medan en del använder queer som ett sätt att beskriva sin könsidentitet eller sin sexualitet.

Rasifiering
En social process där människor kategoriserad utifrån hudfärg, etnicitet och/eller religion. Det vill säga att människor utifrån utseende tillskrivs vissa gruppegenskaper som grundar sig i samhällets historiska och nutida ideér om ”ras”. Därmed skapas maktrelationer mellan grupper. Rasifiering hänger ihop med vithetsnormen.

Regnbågsfamilj
I hbtqi-världen betyder familj så mycket mer än den familj man växt upp med eller lever i. Regnbågsfamilj är en familj där en eller flera av personerna är hbtqi-personer. Begreppet inkluderar bland annat barnfamiljer, bonusfamiljer och valda familjer. Alla hbtqi-personer med barn använder inte detta begrepp om den egna familjen, men begreppet förekommer allt oftare i olika sammanhang, och används av RFSL som ett samlingsnamn.

Transfobi
En ideologi, uppfattning eller värdering som ger uttryck för en starkt negativ syn på transpersoner eller personer vars könsuttryck bryter mot normen. Transfobin överlappar ofta homofobin.

Transition
Den period då man exempelvis ändrar namn och pronomen och genomgår kroppsliga förändringar i form av könsbekräftande vård.

Transperson
En transperson är en person som inte alls eller delvis inte identifierar sig med det kön den har fått tilldelat vid födseln. En person kan också vara transperson som inte följer rådande normer för hur en person med ett visst juridiskt kön ska vara, förutsatt att personen själv identifierar sig som transperson. Ordet trans är latin för ”överskridande”. Transperson är ett paraplybegrepp med många undergrupper och det går att vara transperson på många olika sätt. Begreppet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra.

Transsexuell

Transsexuell, eller transsexualism, är en medicinsk diagnos som i Sverige idag är en förutsättning för att få tillgång till nytt juridiskt kön och underlivskirurgi. Denna process brukar kallas transition. Att det är en diagnos innebär inte att man är sjuk, utan att det finns ett behov av vård.

Transgender
Engelskt uttryck som kan översättas till ”transperson” på svenska. En person kan kalla sig transgenderist, vilket är en könsidentitet som vanligtvis är synonym med intergender.

Tvåkönsnormen/könsbinaritet
Den norm i samhället som säger att alla människor tillhör ett av två befintliga kön, baserat på förmodad reproduktiv förmåga (biologisk anatomi), att denna tillhörighet medför vissa egenskaper som är fundamentalt olika, samt att de två könen förhåller sig på vissa sätt till varandra. Tvåkönsnormen genomsyrar vårt tankesätt och alla sociala institutioner och funktioner i samhället. Denna norm leder till att icke-binära blir osynliggjorda och att en del personer med intersexvariation behöver genomgå ofrivilliga medicinska ingrepp.

Tvåsamhetsnormen
En norm som medför att det ses som positivt, eftersträvansvärt och normalt att ha eller vilja ha enbart en kärlekspartner och att denna relation prioriteras över andra relationer, t ex vänskapsrelationer, och förtjänar en särskild status både i privatlivet men även i förhållande till samhällsinstitutioner och funktioner.

Tvåsamhetsnormen präglar exempelvis hur vi förväntas bilda familj (två föräldrar som lever i en kärnfamilj), hur vi förväntas organisera vår privatekonomi och hushåll, vem som har tillträde till besök och information om vi blir allvarligt sjuka osv. Tvåsamhetsnormen utgår ifrån äktenskapets struktur, men återskapas även parrelationen, som förväntas fungera ungefär som ett äktenskap.

Vithet/Vithetsnormen
En struktur i samhället som innebär att vara vit medför fördelar socialt, ekonomiskt och politiskt, vilket påverkar vem som har och inte har makt. Vithetsnormen går hand i hand med rasism och rasifiering. Vithetsnormen existerar globalt och härstammar från kolonialismen, vilket innebär att vithet eller att vara ljushyad är en statusmarkör, även i länder där vita som etnisk grupp är en liten minoritet.

Läs mer om hbtqi på RFSLS hemsida.